omniaabsurdumest

Det surrar så förbannat
Ljudet slår mot hammare och städ, trummhinnan imploderar
Naturens sjukliga blekhet slår en mest om våren
Innan ljuset tar oss

Fausts tröttnad ligger över trerumslägenheten
Hon vill bara få vara ifred
Ensam på ett hotellrum med skräptv och skräpmat
Innan ljuset tar oss

Mätta varelser utan bekymmer
Vi gråter oss genom ett paradis
Fördriver tiden med småaktigheter och projekt
Innan ljuset tar oss

Och innan ljuset tar oss
Ska vi täcka alla hål
Betäcka alla hål
Gnaga av oss själen och möta våra öden
Som de patetiska självömkande vidunder vi blivit

Må ljuset ta oss!