omniaabsurdumest

Solen sänker sig mot havet i väster, som om Aton var i färd med att ta ett välbehövligt bad för att tvaga av sina monoteistiska ambitioner. Nya tiden är här. Dagen publiceras dagligen. Skolbarn i en bredfrontad gul buss vinkar mot de narcissistiska kulturarbetarna, men de är alltför upptagna med att ta selfies med sina telefoner för att kunna besvara fansens hyllningskörer. Snön krasar under fötterna, temperaturen glider nedåt -15-strecket. En isande vind får små snökristaller att virvla genom luften bredvid tegelbyggnaden, vilket får kulturarbetarna alldeles exalterade. Med en rörelse vänder de ryggen åt fenomenet och knäpper av bild efter bild; effekten detta gudomliga fyrverkeri har på bakgrunden i självporträtten kommer generera de för självförtroendet så livsnödvändiga likes:en på instagram och facebook lika säkert som Amen i slutet på Fader Vår. Jag står runt hörnet och pissar. Framför mig färgas snön gul, och moln av urindoftande ånga slår mot mitt ansikte. Snart är det vår. Jag undrar om mina medmänniskor kommer att upptäcka att färgerna inte riktigt är rätt. Som om det hela bara var en dåligt målad kuliss av Sankte Per. Don't forget to Dance - no no no, don't forget to smile. Julius Caesar laddar för att korsa Rubicon. Julius No laddar för att korsa korridoren och gå på toaletten. Men du förstod det, inte sant? Att jag är en del av er själva? Så nära, så nära!

Hon vred långsamt vätskan ur den snabbt slaknande lemmen, som om det var en rosa wettexduk hon tömde på innehåll där över diskbänken. Blod, säd och ett klart, salt sekret till förväxling likt tårar rann ned i avloppet och beblandades med matrester och avföring någonstans på sin väg till stadens reningsverk. Sedan tog hon trofén med sig in i sovrummet, där hon hängde den på tork bredvid den gulnande rosbuketten hon fått av honom på deras ettårsdag, året före studenten.

Därefter följde ett omfattande rengöringsarbete. Varje centimeter av köket skrubbades med allrent, grumme tvättsåpa och vanish ("säg ja till rosa - säg farväl till fläckar"). När hon var färdig kokade hon gröt som hon klickade ut i en nyinköpt tallrik från lagerhaus och omsorgsfullt strödde valnötshalvor och klementinklyftor över, bryggde en kopp grönt te av märket Jasmin Gold som hon slog upp i sin favoritkopp och arrangerade därpå frukosten konstfärdigt på en bricka gjord av lokala konsthantverkare tillsammans med en vas nyutslagna tulpaner. Brickan placerades på bordet på den lilla men genialt inredda balkongen och hon lade sig tillrätta i divansoffan bredvid innan hon tog fram den senaste apple-telefonen, så att de utsökt solbrända benen fick precis lagom mycket utrymme i fotot - till synes som av en slump.

Sedan skrev hon ett blogginlägg om de bästaste finaste vännerna, med tips på hur man kan få till en frukost som är så sjukt enkel men ändå så fantastiskt god, om hur de senaste feelgoodböckerna verkligen fått henne att omvärdera sina relationer och om hur hon bara tycker att det är såå skönt att komma iväg på en löptur - gärna en riktigt lång! - minst en gång om dagen.